lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Tom Karlsson

Tom Karlsson disputerade den 3 juni då han försvarade sin avhandling "Manager and Civil Servant: Exploring actors’ taken-for-granted assumptions in public administration". Här berättar han om sig själv och sin forskning. För att läsa avhandlingen, klicka på länken till höger.

När jag påbörjade forskarutbildningen på Ekonomihögskolan I februari 2009 så gjorde jag detta med en bred tidigare erfarenhet från restauranger, telemarketing och elföretag. Min universitetsutbildning omfattar en magisterexamen inom Företagsekonomi från Lunds universitet.

I min avhandling ”Manager and Civil Servant: Exploring actors’ taken-for-granted assumptions in public administration” problematiseras och utreds hur olika dilemman, sprungna ur val av organisering och styrning, som aktörer i den offentliga sektorn möter. Dessa dilemman kan förstås mot bakgrund av de kontinuerliga försök att förändra den offentliga sektorn; reformer som generellt benämns som New Public Management. I korthet har dessa reformer inneburit en ekonomifiering av den offentliga sektorn tillsammans med ett införande av managementtekniker i statsförvaltningen, vilke kommit att förändra den idealiserade bild som ofta porträtteras i den här kontexten; den av ämbetsmannen.

Jag har studerat mellanchefer inom Försäkringskassan i syfte att utreda hur krav om ökad effektivisering tillsammans med bibehållen rättssäkerhet begripliggörs av aktörer. I avhandlingen presenterar jag exempel på hur det som borde uppfattas som dilemman begripliggörs av aktörer genom att separera det som sker inom myndigheten från det som sker utom. En separation mellan interna och externa perspektiv.

Avhandlingen är ett viktigt bidrag för vår förståelse kring hur nya diskurser, symboler och outtalade regler (via ex. New Public Management) förts in i statsförvaltningen. En konsekvens av dessa nya praktiker är att de mer och mer kommit att bli centrala för organisering och styrning av den offentliga sektorn. Porträttet av den laglydige och byråkratiske ämbetsmannen som har dominerat såväl litteratur som politik under större delen av 1900-talet behöver kompletteras med porträtt av managers som centrala för god förvaltning.

Politiker såväl som tjänstemän kan använda avhandlingen som ett verktyg för att förstå verksamheter. Genom att identifiera de diskurser och symboler som dominerar verksamheten är det möjligt att rama in potentiella problemområden som förhindrar målet med ökad effektivitet och rättssäkerhet.

Slutligen uppmanar jag i avhandlingen till att vi måste börja tänka annorlunda då vi undersöker statsförvaltningen. Vi måste fundera mer kring olika potentialer och problem som kan uppstå i kontexter där aktörer ikläder sig multipla roller istället för enbart en. Vad innebär det att statstjänstemän kan vara såväl managers som ämbetsmän? Detta är frågor som framtida studier måste ta på fullaste allvar.