lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Sten-Bertil Olsson

Sten-Bertil Olsson försvarade den 20 maj sin avhandling ”Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion”. Läs mer om Sten-Bertil och hans forskning som han med egna ord beskriver nedan.

Efter pol.mag.-examen samt lärarutbildning i samhällskunskap och företagsekonomiska ämnen fick jag 1970 tjänst som ämneslärare vid Polhemskolan i Lund. Efter endast en termins tjänstgöring fick jag ett vikariat som arvoderad studierektor vid samma skola. Denna skolledarform innebar lärarutövning på ca en halvtidstjänst och skolledaruppgifter på gott och väl en halvtidstjänst. Under tio år innehade jag studierektorsbefattningar på Polhemskolan, under vilken tid jag dels genomgick den statliga befattningsutbildningen för skolledare (numera rektorsutbildningen) och dels studerade företagsekonomi och tog ut Ekonomexamen. Jag blev antagen till forskarutbildningen i företagsekonomi 1975.

År 1981 tillträdde jag som vikarierande rektor vid Strömbergskolan i Lund, f.d. Lunds Privata Elementarskola och sedan 1986 Gymnasieskolan Spyken. Den flyttningshotade gymnasieskolan räddades kvar på platsen, byggdes till och om ordentligt och är idag en av de magneter som drar så många gymnasister från när och fjärran till Lund att stadens gymnasieskolor är överfyllda. Under mina dryga 14 år på Spyken och med tre små barn hemma lyckades jag avsätta en del av min fritid åt att göra färdigt teorikurserna i min forskarutbildning.

År 1995 inträffade ett unikum i världshistorien: Spykens rektor övergav skolan för att efter anmodan tillträda motsvarande tjänst vid den mångåriga ”rivalen” Katedralskolan. Tjänstgöringstiden vid Katedralskolan blev relativt kort men intensiv. 1997 ryckte jag in som vikarie på skoldirektörstjänsten i Lunds kommun, där jag sedan blev kvar tills jag gick i pension 2010.

De krävande tjänsterna som skolledare på de olika ovan nämnda befattningarna visade sig dock inte kunna förenas med ett likaså krävande avhandlingsarbete, och jag tog därför en timeout från forskarutbildningen. Ungefär samtidigt med mitt beslut om pensionsavgång uppsökte jag dåvarande studierektor för forskarutbildningen och aviserade att jag snart ville häva min timeout och återuppta doktorandstudierna genom att på allvar påbörja avhandlingsarbetet. Handledare och biträdande handledare utsågs och arbetet kunde sätta igång.

Att avhandlingens empiriska delar skulle hämtas från mitt 40-åriga yrkesutövande var en självklarhet för mig. Jag ville i min avhandling dra nytta av mina erfarenheter, rikstäckande nätverk och alla iakttagelser vilka enligt metodlärorna skulle kunna kallas för deltagande observation. Min förhoppning har varit att med hjälp av några befintliga teorier lämna bidrag dels till teoribildningen, dels till den empiriska utvecklingen av mitt gamla yrkesområde, den svenska gymnasieutbildningen. Men vilka teoretiska ansatser och vilka delar av det breda empiriska fältet som skulle väljas för att slutprodukten verkligen skulle uppfylla kraven på en akademisk avhandling var inte någon enkel process. Det har varit en ganska lång färd som på den teoretiska sidan började med New Public management, NPM, och denna nya förvaltningssyns inflytande på de stora utbildningspolitiska reformer som kom i slutet av 1980- och början av 1990-talet. Med handledarnas hjälp och seminarieopponenternas kritiska synpunkter kunde den påtagliga marknadsbildningen, marknadiseringen, utkristalliseras som såväl ett viktigt teoretiskt område som ett starkt empiriskt fenomen. Kvasimarknadsteorin, ett viktigt element även i NPM, som ett sätt för samhällets politiska nivåer att omreglera den svenska skolmarknaden i allmänhet och gymnasieskolan i synnerhet växte fram som den övergripande teorin men hjälp behövdes också från andra teorier för att kunna konstruera en modell för att empiriskt analysera gymnasieutbildningens kvasimarknader. Fyra viktiga marknadspåverkande krafter, analysfaktorer, identifieras och motiveras i avhandlingen. Fokus ligger på företagsnivån, enskilda offentliga och fristående gymnasieskolor, men även kommunerna vilka har det formella genomförandeansvaret för sina medborgares elementar- och gymnasieutbildning. Ett femtiotal intervjuer genomfördes med chefer för gymnasieskolor, lärarfackliga kommunombud och ledamöter i presidierna för de politiska gymnasienämnderna. Vissa samtal av kompletterande art skedde med några andra viktiga aktörer på marknaden.

På de på valfrihet och konkurrens grundade gymnasiemarknaderna är marknadseffektivitet inte liktydigt med pedagogisk effektivitet ty andra kvalitetsaspekter konkurrerar med och marginaliserar det gängse och tidigare allenarådande kvalitetsbegreppet, utbildningskvaliteten. Utifrån i avhandlingen skapade begrepp för marknadskvalitet och genomsnittskostnaden per elev i offentliga, privata Non profit- och privata Profitskolor kan marknadseffektiviteten uttryckas i kvantitativa termer och marknadens vinnare och förlorare i avhandlingens två cases, Malmös och Lunds regionala skolmarknader, identifieras.

Mina förhoppningar med avhandlingen – bidrag till teoribildningen, empiriska reflektioner och förslag till fortsatt forskning – behandlas i rapportens slutkapitel.