Roland Paulsen:
– Vi bör involveras i samhällsdebatten

Foto: Katalin Orban

Roland Paulsen är forskare vid Ekonomihögskolan och Företagsekonomiska institutionen. Med två intresseväckande böcker i snabb följd under 2014–2015 och ett mycket stort intresse från media har Roland Paulsens forskning knappast undgått någon.

Boken Empty Labor: Idleness and Workplace Resistance som skapat rubriker i en stor mängd europeisk media och även i USA handlar om ”non-work at work", fenomenet att anställda ägnar sig åt "tomt arbete" och låter arbetstiden gå åt till annat än arbete. Allt talar för att vi skulle klara oss med färre arbetstimmar och ändå behålla välfärden i Sverige. Den därefter följande boken Vi bara lyder granskar Arbetsförmedlingen som visat sig vara en myndighet som numera till mycket liten del sysslar med att förmedla jobb, istället handlar det om att övervaka de arbetslösa. Arbetsförmedlingen i Sverige har utvecklats till en gigantisk kontrollapparat.

Media är ofta intresserade av Roland och hans forskning. Förutom i de uppmärksammade böckerna möter vi Roland Paulsen som expert och intervjuobjekt i media men även i egna debattartiklar. Ett stort samhälls-engagemang driver Roland till att ge sig in i diskussioner och framföra sin åsikt.

Roland disputerade i Uppsala 2013 med avhandlingen Empty Labor: Subjectivity and Idleness at Work och har sedan dess forskat på Ekonomihögskolan inom organisationsområdet. Just nu är det en ny bok som upptar det mesta av Rolands tid, en bok om forskning i samhället som han skriver tillsammans med Mats Alvesson, en annan känd forskare på Ekonomihögskolan.

– Vi samhällsforskare studerar till skillnad från exempelvis naturvetarna en föränderlig entitet nämligen samhället. Vår kunskap om samhället påverkar det. Därför måste vi som samhällsforskare nå ut, säger Roland.

Att vara forskare innebär för Roland att både hjälpa sina medmänniskor men samtidigt att göra det svårare för människor. Att vara till nytta genom att ta fram fakta kan visst vara bra, men en lika viktig uppgift är att göra livet svårare för människor. Det är så all förändring börjar.

Det är kul att ”snöa in” på ett område, att verkligen ha möjlighet att fördjupa sig, samtidigt brukar Roland se till att han har tre fält att växla mellan, då är han flexibel, vidgar sitt fält och kan hämta idéer från de olika områdena. Och att föra ut forskningsresultaten, ja det kan ske på olika sätt:

– Det är inte bara via artikelpublicering i vetenskapliga journaler som vi forskare ska kommunicera. Om vi som har förmånen att vara verksamma som forskare har något viktigt att förmedla till vår omgivning är det väl alldeles utmärkt att göra det via media, som exempelvis en vanlig dagstidning, säger Roland.

Forskarrollen är inte så enkel att greppa som man kanske kan tro. Roland uttrycker det såhär: – Det finns ganska många olika typer av forskare. Karriärister, de som fokuserar på att tävla och att vinna anslag. De troende, som tror att deras forskning kommer att få en enormt stor betydelse bara för att den utgör ett exempel på vetenskap. Cynikerna, som inte tror att deras forskning kommer göra någon skillnad. Och de som främst strävar efter att ha kul utan en tanke på vad forskningen ska bidra med.

Det Roland Paulsen och Mats Alvesson försöker framföra i sitt nuvarande bokprojekt är att forskare borde bry sig mer om den djupare meningen med det de undersöker. Vad är vitsen? Behövs forskningen alls?

Intressanta, samhällsrelevanta frågor vars svar vi ser fram emot att ta del av i Roland Paulsens nästa bok, en forskare som gärna fortsätter att involvera sig i samhällsdebatten.