Forskaren: Nobelpristagarna blir rockstjärnor för en vecka
Publicerad: 2019-12-04
Det finns ingen magisk formel för vem som kommer att få ett Nobelpris, men det finns många gemensamma nämnare nobelpristagare emellan. En av dem som forskar på just detta är Pauline Mattsson från Ekonomihögskolan.
Pauline Mattsson har intervjuat nobelpristagare i fysiologi eller medicin. ”Det är roligt för forskarna som får Nobelpriset att vara rockstjärnor för en vecka. Många talar om hur väl mottagna de blev under sitt besök i Sverige”, säger hon. Foto: Istock
Flertalet nobelpristagare inom fysiologi eller medicin skiljer sig från andra toppforskare, enligt Pauline Mattssons forskning. Till exempel bygger de i högre grad broar över de gängse nätverken, ofta har de deltagit i processen med att kommersialisera sina resultat och de har varit med om att starta företag.
– Men Nobelpristagarna är sällan de pådrivande i patentprocessen eller i startups. De låter andra ta hand om det och själva stannar de kvar inom akademin. På så vis har vi funnit att de i hög grad bidrar till det Alfred Nobel skrev i sitt testamente, nämligen att bidra till mänsklighetens bästa, säger Pauline Mattsson, biträdande universitetslektor i forskningspolitik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Tillsammans med forskarkollegan Katarina Nordqvist har hon samlat in stora mängder data om nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Hon har också träffat och intervjuat ett trettiotal av dem. Intresset bland de tidigare pristagarna att ställa upp för en intervju var stort.
– Jag tror att man i stor utsträckning ser Sverige som ett rättvist och icke-korrupt samhälle vilket ger priset status. Tilltron till Sverige är stark bland dem som vi har intervjuat. Och så klart – det är roligt för forskarna som får Nobelpriset att vara rockstjärnor för en vecka. Det är många som återkommer till hur väl mottagna de blev under sitt besök i Sverige.
Pauline Mattsson har själv en bakgrund inom biotech och doktorerade på kunskapsöverföring i forskningsnätverk vid Karolinska Institutet. Hon intresserar sig för hur forskningsresultat används och mer specifikt hur Nobelprisforskningen inom fysiologi och medicin används och kommer mänskligheten till gagn. Samtidigt menar hon att det i dag finns ett alltför stort fokus på utvärdering och snabba resultat. Forskning måste tillåtas att ta tid.
– Det finns en diskussion om att vi ser färre innovationer av Einstein-kaliber i dag. Har vi nått en peak? Men så finns det de som säger att det fortfarande kommer ut bra saker, men kanske på ett annat sätt än tidigare. Det är ett komplext landskap med flera stora utmaningar rent policymässigt. Vilken forskning ska vi finansiera? Vad ska den leda till? Det går inte att planera eller förutsäga ett genombrott. Om man hade kunnat göra det så hade det inte varit ett genombrott.
En gammal sanning är att Lunds universitet saknar Nobelpristagare. Men det håller inte Pauline Mattsson med om. Hon menar att man inte ska fästa fullt så mycket uppmärksamhet vid vilket universitet en Nobelpristagare är verksam vid när den får priset.
– Det är inte så konstigt att många Nobelpris går till forskare vid Harvard och Cambridge, eftersom att de har rekryterats dit under loppet av sin karriär. Det viktiga är var de gjorde sin genombrottsforskning. Det är lite grann som med fotbollsproffs. När de börjar bli kända blir de rekryterade av någon annan, säger Pauline Mattsson.
För Lunds universitets del räknar hon upp Arvid Carlsson (2000), Sune Bergström och Bengt Samuelsson (1982) som fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Andra pristagare med Lundabakgrund är nationalekonomen Bertil Ohlin (1977) och fysikern Manne Siegbahn (1924). Alla fick de Nobelpriset först efter att de lämnat Lund.
– Lunds universitet borde stoltsera mer med att man utbildar framtida Nobelpristagare. Dessutom blir det lätt så mycket fokus på en enda individ, men det finns sannolikt forskare i Lund i dag som ingår i nätverket kring pristagare.
Läs mer
Artikel: Nobel Prize Awarded Discoveries and Commercialization: The Role of the Laureates
