lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Forskarna: ”Världsekonomin håller på att frysa till is”

Publicerad: 2020-03-17

Börserna är i vild gungning, evenemang ställs in och företag varslar sina anställda om uppsägning – vad säger det om de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset? Vi frågade tre forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet: en nationalekonom, en ekonomihistoriker och en företagsekonom med inriktning på socialt entreprenörskap.

Från vänster: Fredrik N G Andersson, Anders Ögren och Ester Barinaga.

Gå direkt till ...

Fredrik NG Andersson. Foto.

Nationalekonomen:”Frågan är om företagen kan övervintra nedgången”

Fredrik N G Andersson är docent och universitetslektor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Är det nu den befarade lågkonjunkturen verkligen kommer, men av en tidigare oanad anledning?
– På kort sikt kommer vi få en lågkonjunktur. Stora delar av världsekonomin har eller håller på att frysa till is. Oron gör att både hushåll och företag håller hårt i plånboken. Den internationella handeln håller på att stänga ned efterhand som länder inför inreseförbud och importförbud. Det kommer att leda till högre arbetslöshet och lägre tillväxt.  

– Vad effekterna blir på lång sikt är svårt att sia om. När epidemin väl har lagt sig så kommer ekonomin komma igång igen. Frågan är då om alla företag har lyckats övervintra nedgången i ekonomin eller om vi kommer att få se ett stort antal konkurser. Annan fråga är vad som händer med börsen och fastighetspriserna. Ett stort fall i dessa leder till att hushållen blir fattigare och kommer behöva strama åt sin ekonomi inte bara på kort sikt utan även de kommande åren. Då blir lågkonjunkturen djupare och längre.

Kan de ekonomiska delarna av krisen leda till något positivt? Nya näringar eller nya sätt att bedriva handel, tillverkning eller liknande?
– I en sådan här kris när människors hälsa står på spel känns det makabert att prata om kriser som något positivt. Men visst, kriser har historiskt sätt varit en katalysator för större samhällsförändring. Finanskrisen på 1990-talet är ett sådan exempel. Om så sker nu beror på hur djup och långvarig krisen blir. I dagens lägre ser det inte ut som om kommer krisen kommer leda till någon större samhällsförändring. Däremot kan den få enskilda företag och myndigheter att omvärdera risker och se över sin krisberedskap.

Mer om Fredrik N G Anderssons forskning i Lunds universitets forskningsportal

Anders Ögren. Foto.Ekonomihistorikern: ”Ingen vågar investera i ett sånt klimat”

Anders Ögren är docent och universitetslektor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Börserna störtfaller – går det att säga något om konsekvenserna (på kort eller lång sikt)? Är det nu lågkonjunkturen verkligen kommer, men av en tidigare helt oanad anledning?
– Man kan alltid diskutera anledningar, men visst finns det anledning till oro. En smärre lågkonjunktur för Europa var ju i sikte redan innan detta. När det gäller börsens störtdykande så handlar det mycket om osäkerhet, inte bara rörande virusets utveckling utan i högre utsträckning hur politikerna handhar situationen. Att panikstänga arbetsplatser och gränser, som när Trump helt plötsligt förbjuder flyg till Europa, är starka negativa drivkrafter. Till det så kommer medias panik-rapportering angående viruset. Ingen vågar investera i ett sådant klimat. Politikernas agerande har större negativ effekt rent ekonomiskt tror jag än viruset i sig. Ett exempel på detta kan vara när Norge stängde sina gränser för resor utom Norden. Som ett brev på posten såg vi sedan Norwegian, som redan gick knackigt, friställa halva sin personal. Det om något visar hur politikernas agerande får direkta långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Om man inte får bukt med detta innan sommaren så kommer det ta tid innan återhämtningen ens kan börja.

Så många delar av samhället påverkas i Coronavirusets spår. Transport, hotell, turistnäring, restauranger, butiker, evenemang, konferenser … Listan är nästan oändlig. Vad får det här för konsekvenser? Dels för samhället i stort, dels för den enskilde näringsidkaren?
– Tyvärr blir konsekvenserna alldeles för stora. Att allt stänger betyder att det inte finns någon efterfrågan. I början av virus-krisen var farhågorna att produktionen skulle få hämmande flaskhalsar och visst bortfall i exportefterfrågan i och med att Kina stängde ned vilket är illa nog. Nu tror jag att de ekonomiska effekterna blir betydligt allvarligare. När allt stänger ned och efterfrågan försvinner blir effekterna stora i form av minskade intäkter, konkurser och förlorade arbetstillfällen. Detta kan i sin tur ge en spiral som spär på rörelsen ytterligare eftersom alla dessa faktorer rent faktiskt betyder att individer och företag har mindre resurser att spendera. När folk slutar gå ut på grund av viruset får enkla saker som till exempel ett kafé givetvis ekonomiska problem. Om kaféet trots allt överlever virus-krisen, så kanske det ändå går omkull eftersom folk efteråt har mindre medel att spendera och det första man drar in på när man tvingas spara är så kallat 'onödiga utgifter', typ kafé-besök.

Kan de ekonomiska delarna av krisen leda till något positivt på lång sikt? Nya näringar eller nya sätt att bedriva handel, tillverkning eller liknande?
– Jag har i skrivande stund svårt att se det. Det är klart att varje kris leder till någon form av förändring och i vissa fall också ett visst mått av så kallad 'creative destruction' där gamla näringar i en ganska plågsam process ersätts av nya. Men här rör det sig om ett totalt stopp av en stor del av den ekonomiska verksamheten. Man skulle kunna tänka sig ett uppsving för teknologin rörande att sköta saker på distans, som handel, möten och utbildning och liknande på resebranschens bekostnad.

Vad ser du framåt?
– Jag tror, och hoppas, att om sex månader har detta blåst över och vi kommer ha samma bild av detta som av svininfluensan, SARS och så vidare. Men om inskränkningarna i människors rörelsefrihet och möjligheter till utbyten fortsätter, liksom stängning av arbetsplatser, så tror jag tyvärr att det kan bli en långvarigare recession som är både längre och djupare än vad som egentligen hade varit nödvändig. Dessutom är jag rädd att det kommer leda till en återgång till en stängd värld med stängda gränser och isolationism typ den som rådde under mellankrigstiden. Jag hoppas verkligen att så inte blir fallet.

Anders Ögrens forskning i Lunds universitets forskningsportal

Ester Barinaga. Foto.Företagsekonomen: ”Vändpunkt mellan konservativ och progressiv politik”

Ester Barinaga är professor i socialt entreprenörskap på Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Coronaviruset stör och förändrar den ekonomiska ordningen så som vi känner den. Lika förödande som det kan visa sig vara, kan du som forskare med fokus på social innovation och alternativ till kapitalism, se några möjligheter i dess kölvatten?

”Det här är exceptionella tider. Sådana tillfällen används ofta för att genomföra åtgärder som annars skulle ha tagit lång tid att införa, om någonsin. Nu bevittnar vi händelser som kan komma att bli vändpunkter mot antingen mer konservativ eller mer progressiv politik. Den stora finansiella recessionen 2008 var en sådan vändpunkt, där krisen användes för att införa kvantitativ lättnad (Quantative Easing, QE) tillsammans med åtstramningspolitik. QE skulle ha varit omöjligt att införa utan krisen, och det skulle hur som helst vara en tillfällig åtgärd. Över tio år senare – och trots all kritik som den har fått för de ojämlika konsekvenserna den har haft på olika befolkningsgrupper – utför Europeiska centralbanken (ECB) det fortfarande.

Den nuvarande corona-krisen kan vara en liknande vändpunkt för världsekonomin, särskilt när det gäller vår monetära politik. En av diskussionerna som inleddes med den senaste finanskrisen var den roll som vårt monetära system spelade i krisen. Sedan dess har vi lärt oss mycket om hur vårt nuvarande monetära system bidrar till ekonomisk ojämlikhet, naturförstörelse och klimatförändringar. Tillsammans med denna ökade medvetenhet har en serie progressiva lösningar också diskuterats, särskilt två: så kallade “helikopterpengar” och suveräna digitala pengar (eller Central Bank Digital Currencies, CBDC), det vill säga e-kronan i Sverige.

Helikopterpengar är baserade på idén att centralbanken kan ge ut pengar och fördela dem direkt till medborgarnas konton. Medan centralbanken i QE utfärdade pengar och distribuerade dem till banker och andra finansiella institutioner, som har placerat dem på finansmarknaderna, hävdar "helikopterpengar" att effekterna skulle vara mer omedelbara och bättre fördelade över hela samhället om pengarna sätts in direkt på folks konton – som om pengar kastades ut från en helikopter. Detta är en radikal idé. Men det var QE också innan det togs i bruk för tio år sedan.

CBDC, som e-kronan, bygger på idén att centralbanken bör ta tillbaka makten att utfärda digitala valutor, inte bara de fysiska papperssedlarna och mynten. Argumentet är att det skulle ge centralbankerna ett större handlingsutrymme att föra penningpolitik som till exempel skulle kunna främja utvecklingen av förnybar energi eller andra sektorer som kan bekämpa klimatkrisen.

Det är verkligen exceptionella tider. Det kan vara tider för förtvivlan, om den politik och de åtgärder vi vidtar förstärker nuvarande ojämlikheter och system som belastar miljön. Men det kan också vara tider som ändå inger oss lite hopp. Men för att kunna känna hopp, måste vi organisera, höja vår kollektiva röst och stödja politik och åtgärder som är progressiva och bidrar till att förändra systemet mot ett mer rättvist och hållbart sådant.”

Läs mer om Ester Barinagas forskning i Lunds universitets forskningsportal

Fotnot: Fritt för media att citera hela eller delar av texten. Högupplösta bilder av forskarna finns att ladda ner i Lunds universitets bildbank.