Publicerad: 2019-09-25

Den 27 september fylls hörsalen på LUX i Lund med sorl och klokskap från skånska kommuner, regionen och universitetsvärlden. Det är dags för KEFU-dagen och arrangörer är Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU). I år firar KEFU hela 35 år av praktiknära verksamhet.

Ulf Ramberg och Mikael Hellström från Ekonomihögskolan är aktiva inom 35-årsjubilerande KEFU. Foto: Louise Larsson

Årets KEFU-dag har temat ”digitaliseringens effekter”.

– Man pratar mest om att digitaliseringen, med allt vad det innebär, gör att folk mister sina jobb. Visst, arbetslivet förändras, och har alltid gjort, men kanske är det så att jobben inom den kommunala och regionala sektorn med skola och vård är svårare att ersätta än andra? säger Mikael Hellström, universitetsadjunkt på Ekonomihögskolan och engagerad i KEFU.

– Det är lättare att låta algoritmerna göra jobbet när det gäller ”enklare” processer, som ja eller nej i ett ansökningsformulär. Och där händer det en hel del. Men för att möta en skoltrött elev eller en person med demenssjukdom, där behövs fortfarande människor, säger Ulf Ramberg, universitetslektor på Ekonomihögskolan och forskningsledare för KEFU.

En av talarna på KEFU-dagen är Sabine Kuhlmann från Universität Potsdam. Hon är gästprofessor vid Ekonomihögskolan, finansierad av ett Hedda Andersson-stipendium.

– Hon ser likartade tendenser bland kommunerna i Tyskland som i Sverige. Glesbygdskommunerna kämpar. Det tyder på att vi har ett system för kommuner som inte riktigt funkar i det samhälle som vi tror oss möta i framtiden, säger Ulf.

Läs mer: Personalbristen större problem än kommunernas ekonomi

Företagsekonomer i offentlig sektor

Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning startades 1984 på en dåvarande central enhet för forskarsamverkan. Fem år senare hamnade KEFU organisatoriskt på Ekonomihögskolan. Sedan dess har synen på vad företagsekonomer har att göra i den offentliga världen förändras, menar Ulf och Mikael.

– På 1990-talet var det bara privat företagsamhet som gällde. Men det har förändrats. Inte minst sedan Ekonomihögskolan bildades 2004, säger Mikael.

– Men nu är det också mycket lättare att mäta saker. Stora steg har exempelvis tagits i arbetet med att fånga kvalitet i äldreomsorgen. Det finns en stabilare grund för diskussioner om kvalitet. För vad finns bakom mått som personalkontinuitet för en hemtjänsttagare eller ett bra skolbetyg? undrar Ulf.

Forskare med anknytning till KEFU sitter kontinuerligt med som experter i statliga utredningar och svarar på remisser. Stöd från KEFU har resulterat i över 30 avhandlingar. Det finns även flera projekt som fått genomslag i praktiken.

Några exempel på projekt med impact:

• Jonas Fjertorp som doktorerade på investeringsmodeller, där de olika kategorierna för investeringar i dag förekommer i kommuners årsredovisningar.
• Forskningen om avskrivningar av VA-anläggningar som påverkade hur hela sektorn lägger upp sina avskrivningar.
• Primärvårdens organisation och styrning och olika ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården har gett praktisk effekt, liksom flera projekt om kommunala bolag och samverkan kommuner emellan.
• Statsvetaren Tove Dannestams avhandling ”Stadspolitik i Malmö” väckte tankar kring hur städer utvecklas.

KEFU deltar också i mån av tid och resurser i samverkansprojekt. I samverkan med skånska kommuner och dåvarande Minneskliniken vid SUS tog KEFU fram ett case om hur demenssjukvård kan organiseras som nu används i verksamhetens egna utbildningar. I projekt för Sveriges kommuner och landsting, SKL, sprids resultaten i hela Sverige. Där har KEFU bland annat studerat hur höga tjänstemän pratar med sina ledande politiker.

– Mycket av det är indirekt impact, på så vis att det är upp till de i verksamheterna att införa och genomföra förändringen. KEFU-dagen brukar vara uppskattad av just praktiker då det finns så mycket för dem att ta med sig tillbaka till hemmaplan, säger Ulf.

Ger perspektiv på relevanta frågor

Utan finansiärernas uthållighet hade det inte varit möjligt för KEFU att bli det nav, motor och infrastruktur för en levande forskningsmiljö som det är i dag. Internationellt är det nästintill unikt, menar Mikael.

– KEFU-finansierad forskning är många gånger med som underlag i större ansökningar. Därför brukar vi säga att en krona till KEFU ger mer än två kronor tillbaka, säger Mikael

– Det känns meningsfullt att jobba med de här frågorna, fortsätter Ulf. Kommunal ekonomi har en lite omvänd logik på så vis att ett underskott borde betyda att man har en nöjd befolkning, för då har man gett mer än allt. Samtidigt har medlen allt mer blivit ett mål de senaste åren. Det ser man överallt, inte bara i Sverige.

KEFU:s verksamhet baseras på ett avtal mellan Lunds universitet, Region Skåne och alla Skånes kommuner via Kommunförbundet Skåne. Senast fick rådet runt 2,6 miljoner kronor. Hur mycket det blir framöver vet Ulf och Mikael inte.

– Region Skåne utvärderar just nu flera av sina externa åtaganden och KEFU är en del i denna utvärdering. Vi välkomnar det och hoppas att utvärderingen ska ge oss värdefull input till framtida utvecklingsinsatser, säger Ulf.

– Mycket av KEFU:s legitimitet baseras på att forskning, utbildning och seminarier ger perspektiv på för sektorn aktuella och relevanta frågor, tillägger Mikael.