Publicerad: 2018-12-19

Fyra författare. Tre böcker. Ett mål: att utmana faktaresistensen och den nuvarande forskningen inom ledarskap, organisation och analytiskt arbete. Det var förutsättningarna för boksläppet i regi av fyra forskare i företagsekonomi från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samt en forskare i sociologi från samma universitet.

Peter Svensson, Jens Rennstam, Sverre Spoelstra och David Wästerfors presenterar.

Hur ska akademin arbeta för att motverka den påstådda utvecklingen mot en mer faktaresistent samhällelig attityd? Hur kan vi fira böcker, kunskap och den vetenskapliga konsten? Dessa frågor lyftes vid det trefaldiga boksläppet i Malmö i början av december då Sverre Spoelstra lanserade sin filosofiska introduktion till ledarskap och organisation, medan Jens Rennstam, David Wästerfors och Peter Svensson presenterade sina böcker om analytiskt hantverk inom kvalitativ forskning och diskursanalys.

Återtagande av fakta genom diskursanalys

Peter Svenssons bok Diskursanalys är en introducerande bok om hur diskursanalys och språk påverkar kvalitativ forskning.

– Diskursanalys har ansetts omodernt under de senaste tio åren, åtminstone inom samhällsvetenskapen. Men jag anar nu ett återupprättande av forskning som uppmärksammar språkets roll i utvecklingen av sociala relationer och mening, säger Peter Svensson.

Svensson vill lyfta fram två huvudaspekter från boken som både påverkar medborgares vardag och samhällsutvecklingen i stort.

– För det första att samhället faktiskt är ett verb. Samhället händer. Samhället är något som människor producerar och uppnår i sin vardag. Språkbruk (diskurs) är en av mekanismerna i all samhällsutveckling.

– För det andra är boken ett försök att återta begreppet ”alternativa fakta”. Svaret från akademin på idén om alternativa fakta har enligt min åsikt varit djupt problematiskt. I stället för att försvara och förfina analysen av relationerna mellan makt, politik och sanningar (plural) verkar akademiker ha drabbats av panik och argumenterar för att forskningens roll är att presentera den absoluta sanningen. Problemet är dock att tron på objektivitet och absoluta sanningar tenderar att ignorera att olika sanningar tjänar olika syften och reproducerar vissa maktrelationer. Diskursanalysen påminner oss om de komplexa relationerna mellan beskrivningar, fakta, makt och sanningar. Diskursanalys är därmed, enligt min mening, ett sätt att återta alternativa fakta från den populistiska politiken, menar Peter Svensson.

Kreativt analytiskt arbete – från kaos till auktoritet

Jens Rennstam vill ”avmystifiera det analytiska arbetet utan att trivialisera det” i David Wästerfors och sin bok Analyze!. I praktiken vill de uppmuntra främst studenter och doktorander att vara mer kreativa och ”varsamt eklektiska” när de engagerar sig i analytiskt arbete. Flera auktoriteter inom metodområdet ger råd i boken och författarna exemplifierar hur dessa inlägg kan tillämpas genom att relatera till sina egna studier i olika organisatoriska miljöer.

Författarna föreslår att allt analytiskt arbete är organiserat kring tre nyckelaktiviteter – sortering, reducering och argumentation. Sorteringen är avsedd att bringa ordning i det kaos som uppstår när analytikerna ställs inför en komplex uppsättning data. Reduceringen hänvisar till det faktum att när uppgifterna har sorterats måste de minskas ner betydligt innan de presenteras för läsarna. Slutligen förväntas analytikern förhålla sig till ”auktoritetsproblemet” och argumentera för sina resultat för att göra presentationen relevant och intressant. Författarna ger konkreta exempel på hur de tre stegen kan utföras.

Jens Rennstam menar att boken kan vara användbar inte bara för akademiska analytiker utan även för anställda och chefer utanför universitetet.

– Kvalitativ analys ger, enkelt uttryckt och självklart, insikt i kvaliteten kring men inte i mängden organisatoriska fenomen, såsom kontroll av ingenjörsarbete, polishantering av skandaler eller konflikter i fängelser, som vi analyserar i boken. Praktiker som är intresserade av fördjupad förståelse för kvalitativ analys och sociala fenomen i sina organisationer kan gynnas av att läsa vår bok.

Filosofiskt förhållningssätt till fashionabelt fält

Sverre Spoelstras bok Leadership and Organization: A Philosophical Introduction försöker förstå och utmana vad vi tror att vi vet om ledarskap. Detta är i linje med bokens filosofiska förhållningssätt: den ifrågasätter hur ledarskap uppfattas i ett organisatoriskt sammanhang.

– Om många ledarskapsakademiker antar att det finns ett gediget kunskapsläge om ledarskap, till vilket vi kan lägga till en byggsten här och där, och så småningom våningar, så har mitt mål varit att visa att den lämpliga metaforen snarare är ett sandslott. Vad som ibland kallas ”ledarskapsvetenskap” är inte ett ständigt växande kunskapsområde, menar jag, utan snarare en produktionsplats för attraktiva bilder av ledarskap, t.ex. bilden av den transformativa ledaren eller den autentiska ledaren. Dessa bilder kommer och går och utvecklas till ledarskapstrender, säger Sverre Spoelstra.

I boken utmanar Spoelstra populära och moderna ledarskapskoncept och ifrågasätter det han menar ges stöd inom många av dessa ledarskapsidéer: den vanliga hänvisningen till skillnaden mellan chefskap och ledarskap.

– Chefskap ses som vanligt och inordnat under organisationen så som vi känner den, medan ledarskap är extraordinärt och överskrider organisationen; chefskap ger en roll inom en organisatorisk hierarki, medan ledarskap är en andlig kraft. Eftersom ledarskap ses som en styrka utanför eller ovanför organisationer kan den bidra till att hålla löftet om förlösning: ledarskap anses kunna rädda oss från organisationen som vi känner den eller, mer allmänt, från krisen vi befinner oss i, säger Spoelstra.

Vad kan medarbetare, utöver ledaren/chefen, lära av boken?

– Boken är inte skriven för chefer eller ledare, eftersom den inte söker svar på frågan “Hur bör man leda?”. I stället undersöker boken hur man förhåller sig till ledarskap inom företagskulturer, och den problematiserar ledarskapstänkandet på olika sätt. Det jag lärde mig av att skriva boken är att det inte finns något sätt att fastställa att ledarskapet kommer att vara en positiv upplevelse i praktiken, varken för ledaren eller den som blir ledd.

Spoelstra förklarar att skapandet av positiva bilder av ledarskap, som autentiskt ledarskap eller ansvarsfullt ledarskap, alltför snabbt ger intrycket av att ”rätt" form av ledarskap kan rädda oss alla.

– Men så fungerar det inte i praktiken. Ledande står alltid väldigt nära vilseledande, och det som är ledarskap för den ena är svek för den andra; det som är uttrycket för den stora sanningen för den ena är den stora lögnen för den andra. För mig är sådana insikter inte oroande utan snarare en bra, praktisk guide till organisationslivet, avslutar Sverre Spoelstra.