Nu vill företagen bli bättre på att värdera naturen
Publicerad: 2022-12-07
Toppmötet COP15 om biologisk mångfald i Montreal i Kanada äger rum den 7-19 december. Denna gång är intresset från företag och näringsliv att delta rekordstort, säger Susanne Arvidsson, docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som leder ett forskningsprogram om biologisk mångfald och det finansiella systemet.

The COP 15 kommer att ges i Montreal 7-19 december.
Företagen har varit inriktade på klimatförändringar och utsläpp av koldioxid en längre tid. Detta har återspeglats i hållbarhetsredovisningar och en viss förändring av affärsmodeller och investeringar. När det gäller biologisk mångfald är kunskapen sämre och frågan är mycket mer komplex. Nu vill fler förstå frågorna och också driva på utvecklingen.
–Vi märker att det är viktigt för näringslivet och de finansiella systemen att involveras i och möta de olika utmaningar som finns för den biologiska mångfalden. Man vill bidra till att finna lösningar. De söker sig till oss för samarbete, berättar Susanne Arvidsson.
Att göra det komplexa tillämpbart
Det som framför allt efterfrågas är enkla definitioner eller index att förhålla sig till men det är svårt när det gäller biologisk mångfald. Det finns ingen enskild indikator på samma sätt som co2-ekvivalenter. Biologisk mångfald handlar om såväl arter som genetisk variation inom arter som deras livsmiljöer och hur ekosystemen förhåller sig till varandra. Om hur allt detta samspelar behövs andra datakällor och analys-metoder.
–Idag har vi alldeles för dåliga verktyg och det gäller att även få med interaktionen mellan klimatet och den biologiska mångfalden. Nu jobbar vi för att skapa bättre metoder för mätbarhet och implementering, förklarar Susanne Arvidsson.
Tydliga och standardiserade vägledningar behöver integreras i olika beslutsprocesser så att företag, investerare och offentlig sektor förstår hur de ska agera. Susanne Arvidsson betonar dock att man inte kan förvänta sig verktyg som är hundraprocentiga.
–I ett första skede kan vi inte utveckla perfekta modeller. I stället får vi nöja oss med något som är tillräckligt bra, kanske till 60 procent om det innebär att 90 procent av aktörerna använder dem. Det är så vi flyttar fram positionerna. Därefter följer förfining och förbättring. menar hon.
Vidare tror hon att man kan komma att behöva bryta ner olika mål för olika ekosystem för att göra det hanterbart för olika aktörer så att modellerna är anpassade till deras respektive verksamheter.
–Vi pratar olika språk idag när vi pratar om naturens värden. Det ekonomiska språket är inte riktigt anpassat till komplexiteten i ekosystemen. Vi kan behöva använda andra uttryck som är mer beskrivande och berättande än traditionella index, säger Susanne Arvidsson.
–Vi märker att det är viktigt för näringslivet och de finansiella systemen att involveras i och möta de olika utmaningar som finns för den biologiska mångfalden. Man vill bidra till att finna lösningar. De söker sig till oss för samarbete, berättar Susanne Arvidsson, verksamhetsledare för BIOPATH. Foto: Kennet Ruona.
Omställning till gröna finansflöden
Ett antal internationella initiativ från offentlig och privat sektor driver på utvecklingen. EU:s taxonomi från 2020 ger ett regelverk för att klassificera hållbara ekonomiska investeringar för finansmarknads-aktörer som kapitalförvaltare, banker och pensionsfonder samt företag med krav på sig att ta fram hållbarhetsrapporter.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett direktiv som träder i kraft 2023 och ska säkerställa att företag inom EU rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Ett initiativ från 2021 är TNFD, Task Force on Nature related Finance Disclosure. Det är inspirerat av TCFD som rör klimatrelaterade effekter av verksamheter och som används globalt idag.
–Inom forskningsprogrammet Mistra BIOPATH har vi börjat arbeta med TNFD, säger Susanne Arvidsson och fortsätter: Den är i pilotfas nu men målet är att vi tillsammans med våra industripartner ska ge inspel till de rekommendationer som lanseras hösten 2023.
De kommande åren kommer visa om de goda intentionerna och samlade ansträngningarna av experter på biologisk mångfald och finansvärldens aktörer är tillräckliga för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald.
–För första gången kommer konferensen för biologisk mångfald omfatta två dagar om Business & Biodiversity och en om Finance & Biodiversity. Jag ska delta online för att följa det momentum som vi ser nu med möjlighet till kraftfull förändring, säger Susanne Arvidsson.
OM MISTRA BIOPATH
BIOPATH är ett Mistra-finansierat forskningsprogram som drivs från Lunds universitet tillsammans med Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Aalborgs universitet och universiteten i Bristol, Exeter och Lancaster samt externa partners från areella näringar, finansmarknaden och offentlig sektor.
Programmet sammanför forskare med expertis inom hållbar ekonomi och management, biologisk mångfald, ekologi, juridik, AI och digital innovation. Ambitionen är att utveckla och utvärdera lösningar och verktyg för bättre beslutsfattande framför allt inom markanvändning och långsiktiga investeringar med hänsyn till påverkan av biologisk mångfald och värdefulla ekosystem.
Mer om MISTRA BIOPAT