lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Så sprids casemetodiken från lärare till lärare

Publicerad: 2019-05-16

Från internutbildningar för universitetslärare där deltagarna går in på djupet inom casemetodiken, till egna konferenser och tävlingar. Alternativen till traditionell katederundervisning blir allt fler och ett av dem kallas case, verklighetsbaserade berättelser där studenterna måste samarbeta för att nå en lösning.

A classroom, with some people raising their hands in question, one woman smiling. Photo.

April 2019 innebar högsäsong för casemetodiken vid Ekonomihögskolan och Lunds universitet. Följ med på några nedslag.

Kursen

Tisdag lunch. Det är full fart i diskussionen redan från början. Hur improviserar man som lärare om man har ett case som inte funkar? Hur hanterar man studenter som blir bra på att lösa case, snarare än ämnet? Frågor, förslag på svar och reflektioner från studenter och lärare på internkursen ”How to teach with cases” där deltagarna är universitetslärare i vanliga fall.

– Vi har hört att en del lärare är ganska rädda för att undervisa med case. Du känner dig säker bakom din Powerpoint-presentation. Med andra ord behöver du känna dig trygg i ditt case och vad du behöver tänka på rent praktiskt, säger Ola Mattisson, en av lärarna på kursen.

Årets utbildning drog igång i slutet av mars, med deltagare från flera institutioner på Ekonomihögskolan. Kursen ges vid behov av lärare i företagsekonomi från Ekonomihögskolan (vanligtvis tillsammans med lärare från LTH och Medicinska fakultetens MedCul) och annonseras via AHU. Den är öppen för lärare från hela universitetet. Målet för kursen är ge pedagogerna möjlighet att se hur de själva skulle kunna använda case i sin undervisning. Det finns många olika former av case, men generellt sett är det ett nedskrivet, verklighetsbaserat problem med fakta och data samt flera möjliga lösningar, framtaget för ett specifikt undervisningsändamål. Studenterna rekommenderas att först klura själva, sedan diskutera med varandra för att utveckla och pröva sina argument och lösningsförslag på vad de upplever vara casets problem.

– Det gör att vi kan gå från abstrakta teorier till konkreta beslut. Case som är skrivna för att illustrera begrepp eller problem gör att polletten kan trilla ned hos studenterna. De får insikt om att teorierna kan vara praktiskt användbara, säger Ulf Ramberg.

Tillsammans med Ola Mattisson håller han i vårens case-kurser för lärare, med inspel av gästlärare från bland annat LTH. Han berättar att kursen ger alla deltagarna möjlighet att föra ett samtal om lärande.

– Det är så sällan man har tid att prata om hur man jobbar med lärande i sin sal. Här får vi chans till ett kollegialt samtal där vi lär av varandra. Vi har mycket gemensamt, även om vi undervisar i olika ämnen. Jag vill även betona att just case inte den allenagörande saliga undervisningsmetoden, kursens lärandemål måste få avgöra vad som passar.

Tävlingen

Några studenter med kavajer på sig, får blommor m.m. efter sitt deltagande i en case-tävling. Foto.

Onsdag kväll. Tegstamsalen på Ekonomihögskolan har under tre intensiva kvällar förvandlats och bytt skepnad. Salen är förvisso byggd just för case-undervisning, men under de här aprildagarna ställs ett gäng studenter inför tuffa beslut och utmaningar. Det är dags för den andra upplagan av LUSEM Case Competition och de tävlande teamen har tre timmar per kväll på sig att lösa kluriga, verklighetsbaserade case.

– I måndags visste jag inte något om case-tävlingar, säger masterstudenten Torben Weber.

Tre timmar senare har hans team tagit hem andrapriset i tävlingen.

Studenter och lärare från Ekonomihögskolan har under flera år deltagit i svenska och internationella tävlingar i case. I januari nådde skolans lag en prestigefull andraplats i John Molson MBA International Case Competition i USA och i april stod alltså skolan värd för sin egen tävling i Lund. De deltagande studentteamen fick brottas med kniviga dilemman såsom: ska Google kompromissa med sin värdegrund för att etablera sig på den kinesiska marknaden? En timma efter att deltagarna fått fallet presenterat för sig, stod de på scenen och förklarade sina strategier.

– Det här är verkligen learning by doing. Det går att läsa om management i en bok, men för att verkligen lära sig behöver man gå djupare och öva, sa initiativtagaren Mats Urde under finalen i tävlingen.

– Det är intressant med sådana här open-ended cases. Jag tror att vi alla kommer att fortsätta följa utvecklingen kring Google och Kina med spänning!

Konferensen

Torsdag eftermiddag. Trettio pedagoger med intresse för att undervisa med case från flera av fakulteterna vid Lunds universitet spelar ett spel tillsammans. Det är LU Case Day och LTH har tillsammans med Ekonomihögskolan och Medicinska fakulteten bjudit in deltagarna i Lunds universitets case academy-nätverk (LUCA) till en heldagskonferens på temat aktivt lärande och gamification (spelifiering).

– Vi måste fråga oss vad vi vill åstadkomma med att använda case och spel i undervisningen. Vi ska inte bara haka på trender, men vi behöver fundera på var vi kan kombinera olika undervisningsmetoder för att bättre nå lärandemålen och var vi vill vara i framtiden som lärosäte, säger Joakim Kembro, universitetslektor i logistik på LTH. Han arrangerade årets upplaga av LU Case Day tillsammans med Christina Gummesson och Ulf Ramberg.

Konferensen levde som den lärde och kickade igång med några timmars – mer eller mindre – rollspelande, där deltagarna medverkade i en simulering av en företagsetablering. Rummet på Kårhuset på LTH fylldes av surr direkt efter att spelledarna förklarat spelets förutsättningar. Vid varje bord sitter ledningen för ett företag. Hur mycket ska de satsa på marknadsföring? På vilken marknad? Steg för steg lotsas sedan deltagarna vidare och får se hur deras resonemang står sig gentemot de andras.

– Det vi gör nu i spelet är en process för beslutsfattande. Det handlar om samarbete och det är något som alla kan behöva resonera om, oavsett vilket ämne man undervisar i. Det kändes viktigt att konferensdeltagarna själva fick vara med och delta i spelet. Det gjorde att vi sedan kunde bygga på det momentet för att diskutera viktiga aspekter inom aktivt lärande, säger Joakim Kembro.

Deltagarna presenterade också exempel från sin egen undervisning och identifierade framtida teman, möjligheter och utmaningar. Det var allt från hur man bäst involverar studenterna och deras erfarenheter i caseprocessen, till att man får vara noga med var i en kurs man planerar in spelinslag, liksom att en kurs inte kan spelifieras i en handvändning – det måste vara okej att det tar tid, samtidigt som finansieringen för att göra om en kurs inte alltid är självklar.

Diskussion kring ett bord. Foto.

Sista kurstillfället för ”How to teach with cases” är 13 juni. Då ska deltagarna ha fått tillräckligt mycket input för att själva hunnit fundera på hur de skulle kunna använda sig av case i sin undervisning.

En av den som tidigare gått systerkursen, ”How to write cases” (start 7 maj), är entreprenörskapsdoktoranden Tanya Kolyaka. Då la hon grunden till ett eget case, ”Pulling by Bootstraps: financing the growth of Green Engineering” som hon sedan dess reviderat, använt i undervisning, publicerat – och vunnit pris för.

– Det var väldigt givande att gå kursen. Vi var en liten grupp, på fyra-fem stycken deltagare och lärarna har en enorm erfarenhet av caseundervisning. Det fanns gott om utrymme för diskussioner och vi kunde gå in i särskilda frågeställningar och fick bra och djup feedback på allt.

Tanya Kolyaka ser just case som det perfekta sättet för studenter i entreprenörskap att ta till sig av teorierna.

– Jag är själv entreprenör och ställde mig först frågande till hur man undervisar om att vara entreprenör. Det måste upplevas! Men sen kom det till mig att teori och praktik hör ihop, och här på Ekonomihögskolan har vi så bra förutsättningar med Ideon precis bredvid. Det finns så mycket vi kan lära oss av de företag som vi har som grannar.

Fakta: Case

Casemetoden introducerades redan på 1870-talet vid Harvard Law School och därefter vid Harvard Business School. I dag används casemetoden världen över och har utvecklats i en mängd olika variationer. Grundtanken är att studenterna ska förbereda sig individuellt och sedan arbeta i team, ofta fyra eller fem i varje grupp, och likt verkligheten som väntar i framtida yrkeslivet ta sig an komplexa, autentiska problem där det finns flera möjliga lösningar.

Casemetoden aktiverar, engagerar och skapar nyfikenhet hos studenterna samtidigt som det möjliggör en strukturerad lärandeprocess med, föreläsningar, grupparbete och gemensamma, lärarledda seminarier.

Saxat från: ”Case-undervisning för aktivt lärande” av Joakim Kembro i ”Nyhetsbladet Lärande i LTH”, nr 43