lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Vetenskapliga stilar skapar gemensamt språk

Publicerad: 2020-02-13

Hur påverkar forskningens institutionella förhållanden den kunskap som produceras? Det frågade sig sociologen Anders Hylmö. Resultatet: en prisad avhandling om vetenskapliga stilar med fokus på nationalekonomi.

Anders Hylmö forskar bland annat om vetenskapliga stilar och finansieringsmetoders påverkan på forskningens innehåll. Foto: Louise Larsson

– Det som anses vara god vetenskap är historiskt föränderligt. Det är inget konstigt. Vi vet att vetenskap inte bara är en enda sak, överallt och för alltid, säger Anders Hylmö, postdoc i forskningspolitik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I kölvattnet av finanskrisen 2008 ifrågasatte många hur den hade kunnat hända utan att nationalekonomerna sett risken. Varför lyste inte varningslamporna röda?

– Då fanns det ekonomer som kritiserade, och som menade att de vanliga ekonomiska redskapen inte räckte till. Det går tillbaka till en rörelse som brukar kallas heterodox ekonomi och som kritiserar den nationalekonomiska forskningen för att en stark gemensam, men alltför snäv vetenskaplig grundsyn, säger Anders Hylmö.

Med avstamp i dessa diskussioner riktade Hylmö i sin avhandling strålkastarljuset mot vetenskapliga stilar och vad som leder fram till att en viss stil blir norm i en vetenskaplig disciplin. För ett och ett halvt år sedan försvarade han avhandlingen vid sociologiska institutionen och i slutet av 2019 fick han Uppsala universitets pris till Katrin Fridjonsdottirs minne för arbetet.

Läs mer om priset på sociologiska institutionens webbplats

Perspektiv på ”god” kunskap

I avhandlingen frågade Hylmö sig hur det nationalekonomiska ämnets mittfåra kommit att bli så stark? Hur avspeglades det i forskarutbildningar, tidskrifter och i tillsättningar av professurer? Vad blir konsekvenserna för forskning som betraktas som avvikande?

– Det handlar om var vi sätter gränserna för vad som anses vara godtagbar kunskap. Vilka metoder och teorier kan man använda? Vad anses vara excellent och vad anses vara kontroversiellt? Det kan jämföras med perspektivseende: beroende hur du belyser ett objekt, så ser du också olika sidor, säger Anders Hylmö.

Ett historiskt exempel på olika vetenskapsstilar finns hos Linné och Darwin, där Linné representerar en taxonomisk stil med syfte att kategorisera och dela in världen, medan Darwins ansats var att förstå världen som en historisk utvecklingsprocess. Likartade studieobjekt, men skilda metoder och syften.

– Man ska komma ihåg att indelningen i våra ämnen inte är självklara. I Sverige är ekonomisk historia ett självständigt ämne, medan det internationellt ofta är en del av nationalekonomin. Ämnen och stilar uppstår och förändras, säger Anders Hylmö.

Liknande exempel finns inom filosofin, där den analytiska filosofin sedan länge dominerar över den kontinentala. Hylmö menar att heterodox ekonomi kännetecknas av ett större fokus på institutioner, makt och historia. De heterodoxa nationalekonomerna kan sinsemellan vara väldigt olika, men förenas av att de är kritiska mot delar av de etablerade teorierna.

– I alla forskningsämnen finns det olika skolbildningar och positioner. Något som utmärker nationalekonomi är att det finns en rörelse av forskare som kallar sig själva för heterodoxa, även om det är en ganska marginell företeelse. Sen finns det också de som inte ser sig som heterodoxa, men kanske håller med om en del invändningar. Och sedan finns det de nationalekonomer som inte ens vill kännas vid att något sådant existerar Det är en permanenterad kontrovers, kopplat till att det just inom nationalekonomin finns en sådan stark mittfåra jämfört med andra samhällsvetenskaper.

Forskarutbildningar ger gemensamt språk

Anders Hylmö är intresserad av hur forskare konstruerar gränser mellan discipliner och hur gränserna upprätthålls. Ett exempel finns på forskarutbildningarna inom nationalekonomi som har liknande, standardiserat innehåll, oavsett var i världen du studerar.

– Det är något som de flesta tycker är bra. Det ger ett gemensamt språk. Till exempel kan det verka som att statsvetare och sociologer ibland pratar förbi varandra, likt ett Babels torn. Men nationalekonomerna upplever en styrka i att dela ett gemensamt paradigm. Det gör att de socialiseras in ett gemensamt sätt att tänka och identifiera sig.

Till avhandlingen intervjuade Anders Hylmö nationalekonomer och studerade material kopplat till sakkunnigutlåtanden inför tillsättningen av professurer i nationalekonomi i Sverige under 25 år. När det gäller professurerna kunde han se hur bedömningarna gick från traditionell peer review, till att granskarna använde de högst rankade tidskrifterna som ett mätverktyg, där tidskrifterna i sig blir ett sätt att sätta gränser och berätta vad som är godtagbart och inte.

– Det har blivit för mycket fokus på det. Yngre forskare orienterar sig redan tidigt för att på sikt bli publicerad i de här tidskrifterna. De lär sig vilken typ av artiklar de ska skriva och det har ju en starkt normerande effekt, även på vilket slags forskning som bedrivs. Då har vi ett potentiellt problem när uppfattningen om vad som är god kvalitet blir så otroligt smal.

Anders Hylmö tillägger att när det gäller just bibliometri och dess vikt vid tillsättningar av akademiska tjänster så är det en generell utveckling över de flesta vetenskapliga fält. Just tidskriftsrankingarnas stora betydelse är dock utmärkande för nationalekonomin, enligt Hylmö. Han är intresserad av att förstå varför just det här sättet att bedöma kvalitet fått en så framträdande roll inom ämnet.

– Kanske har det blivit lite väl stort fokus på topptidskrifterna? Detta är något som nationalekonomerna är medvetna om och det har till och med skrivits artiklar om ”The Tyranny of the Top Five”.

Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med en stark ledande vetenskaplig stil?
– Det blir lätt att arbeta tillsammans när det råder konsensus om relevanta tillvägagångssätt och grundläggande antaganden. Men samtidigt missar man kanske andra sätt att se på det. Det är det en avvägning man måste göra: Vetenskap måste vara konservativ i det att man måste bygga vidare på vad andra gjort för att komma vidare, samtidigt som man vill utveckla nya teorier, säger Anders Hylmö och tillägger:

– Det är uppenbart att det finns fördelar med gemensamma perspektiv. Men om jag ska gå till mitt eget ämne, sociologin, så hade det varit svårt att ta fram en gemensam kanon, för genast skulle frågan dyka upp: vem bestämmer det? Det belyser att det oundvikligen finns en maktdimension här, även om den inte alltid är synlig.

Anders Hylmö beskriver ett visst mått av pluralism som nyttigt inom samhällsvetenskaperna.

– Vi undkommer det aldrig när det gäller frågor om makt till exempel. De är viktiga att kunna belysa frågor ur en mångfald av perspektiv.

Avhandlingen: Disciplined reasoning: Styles of reasoning and the mainstream-heterodoxy divide in Swedish economics

Anders Hylmö

Gör: Postdoc på Ekonomihögskolan. Forskar om finansieringsmetoders påverkan på forskningens innehåll. Deltar även i ett internationellt forskningsprojekt om kvalitetsbegrepp och kvalitetsbedömning.

Läser nu: The Sense of Dissonance av David Stark.

Oanad talang: Spelade undervattensrugby som ung. Har ett guld från junior-EM i bagaget.

Om att få pris för sin avhandling: ”Otroligt roligt och hedrande. Det är ett erkännande på att det man gör är av intresse.”