Publicerad: 2018-12-14

Lita på medarbetarnas beslutskompetens i stället för att styra dem med krav på detaljerad rapportering och mätning. Det är ett av budskapen i ”Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor” – en ny bok av organisationsforskaren Louise Bringselius.

”Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor” är titeln på din nyutgivna bok. Vad är bakgrunden till att du ville skriva den?

– Det finns en stark efterfrågan på nya sätt att styra och leda dagens offentliga sektor. Dagens detaljkontroll och byråkrati fungerar inte, människor mår dåligt och medborgare får inte den hjälp de kan förvänta sig. Forskningen menar att det behövs mer tillit till professionerna och det menar man också i regeringens tillitsreform. Som forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen har jag sett behoven och också de goda exemplen och vet att väldigt många önskar hjälp och stöd på sin resa. Boken skrev jag som ett svar på detta. Den är lättläst och ger en hel del konkret vägledning.

Kan du ge något exempel på hur kulturen vad gäller ledarskap och styrning inom offentlig sektor ser ut i dag och hur den skulle kunna förändras?

– Det är stora krav på dokumentation, rapportering, planering och mätning av verksamheten. Så mycket att människor inte hinner sköta själva kärnuppdraget. Det märks exempelvis på fördelningen av medarbetare mellan centraladministration och kärnverksamhet och på antal mål och indikatorer som ska rapporteras in. Man lägger också stor tonvikt vid tävling och konkurrens i dag. Ett exempel är alla rankningar som nu ingår i styrningen, men också nationella uppdrag i sjukvården och riktade statsbidrag.

Märks det också i universitetsvärlden?

– Ja, absolut. Här i akademin märks det på hur vi förväntas konkurrera om antal publikationer, antal citeringar, om forskningsanslag, om placering på rankningar och så vidare. Allt detta gör att vi lär oss att räkna prestationer i stället för att fokusera på innehållet och vad det betyder. Det gör också att vi samarbetar mindre än vi hade gjort med en mer tillitsbaserad styrning, där professionerna – lärare, forskare ­– själva fick mer handlingsutrymme.

Kan du kortfattat beskriva vad du menar med just tillit som ledningsfilosofi? Vad karaktäriserar det sättet att se på ledarskap och styrning?

– Tillit innebär att vi vänder pyramiderna. Att vi väljer att lita på att medarbetare och brukare själva kan fatta goda beslut, utan nära styrning och utan att rapportera allt som görs. I grunden ligger det professionella omdömet och det kollegiala lärandet, som ska säkerställa att det fungerar. Tillit innebär på så vis också medledarskap, det vill säga att vi låter ledarskap vara distribuerat, i stället för något exklusivt för cheferna. Alla ska vilja och kunna att ta initiativ och ansvar.

Vad hoppas du främst kunna ge till läsarna av boken? Vad behöver de ta med sig, om de själva exempelvis jobbar inom offentlig sektor?

– Jag hoppas att boken ska ge dem mod och inspiration att ifrågasätta dagens sätt att styra och leda offentlig verksamhet och att tänka i nya banor. Jag hoppas också att den, genom sin solida grund i forskning, ska ge det här arbetet legitimitet. Det finns många som kommer vilja försvara sina positioner och gamla arbetssätt, så resan är sällan enkel.

Vilket blir nästa steg för dig själv?

– Jag fortsätter ha kvar mitt arbete som lektor och docent vid Lunds universitet som bas. Efter att ha gjort ett kortare inspel i Region Skåne, som jag nu har lämnat, kommer jag 2019 åter att kliva in i Tillitsdelegationen i lite större omfattning. Jag fortsätter också som fristående föreläsare och krönikör.

Boken ”Tillit – en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor” går bland annat att beställa via de vanliga nätbokhandlarna eller direkt från förlaget.